"Sluta leta och tänk"
I natt drömde jag att jag var fast i en labyrint, jag sprang i panik runt och runt men allt såg likadant ut varje vägg var likadan, så jag satt mig ner och bet mig själv i armen och grät tills jag hörde en röst i mitt huvud som sa: sluta leta och tänk, och då tänkte jag "vad har jag inte gjort?" Så tänkte jag "jag har inte ens rör någonting bara sprungit i panik....så rörde jag en vägg och väggen blev vit och jag bara visste att jag skulle kliva in i den så jag gjorde det...jag kom ut i ingenstans allt var vitt! En vit evighet sen hörde jag en röst som sa "hej Miriam! Välkommen hem! Vi har väntat på dig. Och jag blev vettskrämd. Jag såg mig omkring men inget fanns där, ingen som kunde sagt det! Så jag skrek med hes röst "vart är jag?" Och rösten svarade "i ingenstans". Sen sa han "du fann vägen ur labyrinten! Och meningen med livet! Därför får du komma hem! Sen vaknade jag och var alldeles svettig! Jag har aldrig i mitt liv drömt något så verkligt! Jag vaknade alltså alldeles nyss! Och jag skriver nu så att jag inte glömmer! Måste ha läst för mycket böcker.
